In English

Kostmönster hos gravida och ammande kvinnor i relation till omgivningsfaktorer

Agnes Lindbom ; Elin Ljunggren ; Maria Cervin Ellqvist ; Tommy Phung ; Daniel Brunnsåker
Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2017. 58 s.
[Examensarbete för kandidatexamen]

Under graviditet och amning är en tid då många kvinnor är väldigt måna om sin kost. Den ska förse kvinnan och barnet tillräckligt med näring, samtidigt som kvinnan inte ska gå upp alltför mycket i vikt. Vissa vitaminer och mineraler är extra viktiga för att barnet ska kunna utvecklas rätt under graviditeten. Hur kosten varierar mellan olika grupper av kvinnor beroende på olika förutsättningar blir intressant för att se var insatser kan behöva göras för att få dessa grupper att äta mer näringsrik mat. Projektets syfte var att studera skillnader i kost och näringsintag mellan kvinnorna beroende på olika omgivningsfaktorer. Dessa faktorer är ålder, bostadssituation, om barnet har syskon sedan tidigare eller ej, utbildningsnivå, och socioekonomisk status. Det har även studerats hur väl kvinnorna följer de rekommenderade intagen av olika näringsämnen enligt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Kost- och omgivningsdatan som använts i projektet är hämtad från NICE-studien. Denna studie är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska akademin och Sunderbyn sjukhus i Norrbotten. Både intag av mikro- och makronutrienter i förhållande till omgivningsfaktorerna har studerats med hjälp av ANOVA, t-test och logistisk regression, i mjukvaruprogrammet IBM SPSS Statistics. Analyser av mikronutrienterna har innefattat både analys av skillnader i intag och hur väl kvinnorna uppfyller RDI. Makronutrienterna har endast analyserats med hänsyn till skillnader i intag. Genom att studera medelvärden och fördelningen över andelen av alla kvinnor som uppfyller RDI, kan ses att folat var den vanligaste mikronutrienten att ha ett bristfälligt intag av i kosten för både gravida och ammande kvinnor. För ammande kvinnor var det även vanligt med ett bristfälligt intag av järn. Det analyserades dock inte kosttillskott för dessa ämnen, vilket gjorde att det inte gick att se om de hade ett bristfälligt intag av dessa ämnen totalt sett. För makronutrienterna hamnade de flesta gravida och ammande kvinnorna inom de rekommenderade intervallen. Utbildningsnivå var den omgivningsfaktor som hade mest samband med intaget av mikronutrienter, och de visade sig att kvinnor med högre utbildning hade högre sannolikhet att uppfylla RDI för flera näringsämnen. Analyserna med t-test och logistisk regression visade en signifikant skillnad i energiintag mellan kvinnor med barn sen tidigare och de utan, där de i med barn sen tidigare hade ett högre intag. Detta gav även signifikanta skillnader för flera mikronutrienter som fosfor, kalcium och riboflavin. Det kan även konstateras att antalet signifikanta skillnader mellan näringsintagen minskade efter graviditeten och ju längre tid efter förlossningen det hade gått. Detta kan bero på graviditeten är en väldigt speciell tid i en kvinnas liv och att det då är mycket som ändras i form av aptit och kroppsform. De observerade skillnaderna mellan de olika grupperna som studerades i projektet kan användas som stöd för fortsatt forskning i NICE-studien eller som en indikation för vilka gruppers näringsintag Sunderbyns sjukhus kan vara uppmärksamma på.



Publikationen registrerades 2018-09-24. Den ändrades senast 2018-09-24

CPL ID: 256001

Detta är en tjänst från Chalmers bibliotek