(öppna i nytt fönster)

Länka till denna publikation

Dela på webben

Skapa referens, olika format (klipp och klistra)

Harvard
Andersson, M., Hansson, J., Larsson, L., Petersson, I., Thureborn, E. och Östlund, L. (2017) Förgasning av träråvara för biometanproduktion. Göteborg : Chalmers University of Technology (Kandidatarbete / Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola, nr: 2017:10).

BibTeX
@misc{
Andersson2017,
author={Andersson, Martin and Hansson, Julia Björck and Larsson, Leon Hermansson and Petersson, Ivar and Thureborn, Emil and Östlund, Linnéa},
title={Förgasning av träråvara för biometanproduktion},
abstract={Det omfattande anvandandet av fossila branslen har lett till stora miljopaverkningar. Flera av varldens lander ar overens om att alternativa energikallor som inte bidrar till okad vaxthuseekt behover undersokas. Biogas produceras fran kolkallor som benner sig i kolets kretslopp. Detta innebar att det anses som koldioxidneutralt, till skillnad fran fossila branslen, som benner sig utanfor kretsloppet. I detta projekt star produktion av syntesgas fran termisk forgasning av barkpellets i fokus, som ar det forsta steget i produktionen av metan som biogas. Forgasning sker da kolvatebaserat bransle bryts ner och reagerar med vattenanga i en syrefri miljo under hoga temperaturer. De onskade produkterna ar kolmonoxid och vatgas, som i era delsteg vidare i processen reagerar och bildar metan. Forgasningsforloppet har studerats, modellerats och experimenterats pa for att kunna avgora design- och driftparametrar for en forgasare i liten skala. Detta inkluderar bland annat modellering av branslematningsfrekvens, energiforbrukning, uppehallstid samt experiment pa bentlig forgasare och TGA-experiment pa biobranslet som ska anvandas. En stor del av arbetet har dessutom bestatt av materialval och konstruktion av sjalva forgasaren. Slutsatsen ar att forgasning av biobransle ar genomforbart i liten skala, men att den termiska verkningsgraden blir betydligt lagre an for en anlaggning i industriell skala. Daremot forvantas ett hogt utbyte av syntesgas, ca 70-80 %.},
publisher={Institutionen för tillämpad mekanik, Förbränning, Chalmers tekniska högskola},
place={Göteborg},
year={2017},
series={Kandidatarbete / Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola, no: 2017:10},
}

RefWorks
RT Generic
SR Electronic
ID 250004
A1 Andersson, Martin
A1 Hansson, Julia Björck
A1 Larsson, Leon Hermansson
A1 Petersson, Ivar
A1 Thureborn, Emil
A1 Östlund, Linnéa
T1 Förgasning av träråvara för biometanproduktion
T2 Gasification of biofuel for production of bio-methane
YR 2017
AB Det omfattande anvandandet av fossila branslen har lett till stora miljopaverkningar. Flera av varldens lander ar overens om att alternativa energikallor som inte bidrar till okad vaxthuseekt behover undersokas. Biogas produceras fran kolkallor som benner sig i kolets kretslopp. Detta innebar att det anses som koldioxidneutralt, till skillnad fran fossila branslen, som benner sig utanfor kretsloppet. I detta projekt star produktion av syntesgas fran termisk forgasning av barkpellets i fokus, som ar det forsta steget i produktionen av metan som biogas. Forgasning sker da kolvatebaserat bransle bryts ner och reagerar med vattenanga i en syrefri miljo under hoga temperaturer. De onskade produkterna ar kolmonoxid och vatgas, som i era delsteg vidare i processen reagerar och bildar metan. Forgasningsforloppet har studerats, modellerats och experimenterats pa for att kunna avgora design- och driftparametrar for en forgasare i liten skala. Detta inkluderar bland annat modellering av branslematningsfrekvens, energiforbrukning, uppehallstid samt experiment pa bentlig forgasare och TGA-experiment pa biobranslet som ska anvandas. En stor del av arbetet har dessutom bestatt av materialval och konstruktion av sjalva forgasaren. Slutsatsen ar att forgasning av biobransle ar genomforbart i liten skala, men att den termiska verkningsgraden blir betydligt lagre an for en anlaggning i industriell skala. Daremot forvantas ett hogt utbyte av syntesgas, ca 70-80 %.
PB Institutionen för tillämpad mekanik, Förbränning, Chalmers tekniska högskola,PB Institutionen för tillämpad mekanik, Förbränning, Chalmers tekniska högskola,PB Institutionen för tillämpad mekanik, Förbränning, Chalmers tekniska högskola,PB Institutionen för tillämpad mekanik, Förbränning, Chalmers tekniska högskola,PB Institutionen för tillämpad mekanik, Förbränning, Chalmers tekniska högskola,PB Institutionen för tillämpad mekanik, Förbränning, Chalmers tekniska högskola,
T3 Kandidatarbete / Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola, no: 2017:10
LA swe
LK http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/250004/250004.pdf
OL 126