In English

Solceller vid nybyggnation av radhus i bostadsrättsform. Praktiska implikationer och lönsamhet för olika ägande

Staffan Hagström
Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2016. 54 s. Examensarbete - Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola; BOMX03-16-14, 2016.
[Examensarbete på grundnivå]

Följande examensarbete skrevs på uppdrag av Ereim, ett bolag som bygger radhus i bostadsrättsform. Företaget var intresserade av att undersöka om det är ekonomiskt lönsamt för blivande radhusägare om huset utrustas med solceller. Vidare sökte man svar på frågan om lönsamheten påverkas av ägandestruktur, dvs om bostadsrättsföreningen ska äga anläggningen eller den enskilde brf-medlemmen. Man önskade också en förståelse för vilka praktiska implikationer installationen medför i bygg- och förvaltningsskedet. Anledningarna till deras intresse var flera; miljöskäl, ökande intresse från deras målgrupp samt ökat kommunalt intresse för bostäder med hög miljöprestanda. Kartläggning av solcellsmarknaden, stödsystem och de regelverk som omgärdar småskalig energiproduktion visade att det finns många faktorer att ta hänsyn till inför investering i och dimensionering av solceller. Den fysiska monteringen av en solcellsanläggning är förhållandevis enkel och har begränsad påverkan på byggprocess, arkitektur och det efterföljande underhållsarbetet är lågt. Växelriktaren kommer att behöva bytas någon gång anläggningens cirka 30-åriga livstid. Utifrån de fysiska och ekonomiska förutsättningar som följer av Ereims radhuskoncept genomfördes en lönsamhetsanalys med fyra olika analysmått. NPV, som är en kassaflödesmetod där man beräknar nuvärdet av de betalningsströmmar och det restvärde investeringen antas generera sett över investeringens livslängd med hänsyn till en vald kalkylränta, i detta fall 7 %. IRR, internräntan, som ger uttryck för den årliga förräntning som investeringsalternativet ger på det satsade kapitalet. Återbetalningstiden, som visar under vilket år grundinvesteringen är återbetald. Det sista måttet som undersöktes var räntabiliteten på eget investerat kapital. Resultatet visade att det går att argumentera för solceller i radhus utifrån ett lönsamhetsperspektiv oavsett om anläggningen ägs av en privatperson eller bostadsrättsförening och oavsett uppvärmningssystem om man ser till avkastning på eget investerat kapital. Sett till avkastningen på totalt kapital är däremot investeringen inte lönsam vid en kalkylränta på 7 %, detta oavsett ägandestruktur och valbart uppvärmningssystem. Med hänsyn till endast återbetalningstid var samtliga installationer lönsamma, oavsett värmekälla och ägandestruktur.I scenariot privatperson och radhus med värmepump blev internräntan från solcellsinvesteringen 4,2 %, nettonuvärde -18 526 kr och grundinvesteringen återbetalad år 17. En närmare analys av kapitalstrukturen visade däremot att räntabiliteten på eget investerat kapital var 18,9 % vid finansiering genom bolån med 15 % kapitalinsats. I scenariot bostadsrättsförening och värmepump var internräntan från solcellsinvesteringen 6,9 %, nettonuvärdet - 4528 kr och återbetalningstiden 13 år. Då även en bostadsrättsförening i praktiken lånefinansierar solcellsanläggningen blev räntabiliteten på eget investerat kapital bättre. Vid en egen investering om 60 % av totalkostnaden blev räntabiliteten på eget investerat kapital 9,5 %. I radhus med fjärrvärme var lönsamheten något sämre än för radhus med värmepump, både gällande privatperson och bostadsrättsförening. Sammanfattningsvis visade studien att det finns ekonomiska rational för att installera solceller vid nyproduktion av radhus i bostadsrättsform och att den enskilde medlemmen i de flesta fall bör äga anläggningen. Samtidigt finns det en osäkerhet i kalkylerna då regler, subventioner och skattelättnader har betydande påverkan på lönsamheten. De praktiska implikationer installationen medför för byggherren och för den blivande radhusägaren är små.

Nyckelord: Solceller, radhus, nybyggnation, solelanläggning, bostadsrättsföreni



Publikationen registrerades 2016-08-10. Den ändrades senast 2016-08-10

CPL ID: 240119

Detta är en tjänst från Chalmers bibliotek