In English

Vitamin- och mineralinehåll i bröstmjölk En metodutveckling och analys av näringsämnens koppling till allergiutveckling hos små barn

Vitamins and minerals in breast milk Development of laboratory methods and association between the nutients and allergy development

Christoffer Gyllensten ; Ellen Olofsson ; Erik Nylander ; Fredrik Nilsson ; Michelle Kha ; Tobias Storsjö
Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2016. 68 s.
[Examensarbete på avancerad nivå]

En stor ökning av allergi har skett det senaste århundradet och många teorier har lagts fram om bakomliggande orsaker. Risken att drabbas av allergi har visats vara mindre om barnet växer upp på bondgård. En studie som undersöker detta fenomen är Bondgårdsflorastudien, i vilken familjer boende på bondgård och familjer boende på landet men inte på bondgård studeras. I studien har bröstmjölk och data över kostintag och amning samlats in från mammorna. Barnen har dessutom undersökts av läkare med avseende på allergi. Eftersom immunsystemet utvecklas i tidig ålder tros näringsinnehållet i bröstmjölk vara en viktig faktor för allergiutveckling hos små barn. Vidare har studier indikerat att vitaminer och mineraler kan påverka allergiutveckling. Utifrån detta utvecklades syftet med detta kandidatarbete, som är en del av Bondgårdsflorastudien, till att utveckla laborationsmetoder för att undersöka vitamin- och mineralinnehåll i de små volymer bröstmjölk som finns insamlade. Ett andra syfte var att statistiskt analysera data på mammans vitamin- och mineralintag under amning, för att undersöka eventuell koppling till boendemiljö respektive barnets allergiutveckling. I projektet utvecklades laborationsmetoder för att studera vitamin A och D samt mineralerna järn, zink, koppar, kobolt, mangan och nickel i bröstmjölk. Metoderna som användes för extraktion av vitaminerna var proteinfällning och saponifiering, följda av hexanbaserad extraktion. För extraktion av mineralerna användes mikrovågsnedbrytning. Samtliga metoder avslutades med analys i HPLC. Resultat från metodutvecklingen indikerade att saponifiering är en mer optimal metod för analys av vitamin A, jämfört med proteinfällning som i sin tur är lämpligast vid analys av vitamin D. Vidare indikerade resultaten att de undersökta mineralerna troligtvis kan kvantifieras genom mikrovågsnedbrytning, förutsatt att kontaminering kan undvikas. Parallellt med metodutvecklingen undersöktes om mammans vitamin- och mineralintag under amning var kopplad till boendemiljö respektive allergi hos barnet vid 36 månaders ålder. Dock kunde ingen signifikant skillnad observeras. Vidare studier är nödvändiga för att undersöka den eventuella kopplingen mellan allergi och mammans vitamin- och mineralintag.



Publikationen registrerades 2016-07-12. Den ändrades senast 2016-07-12

CPL ID: 239326

Detta är en tjänst från Chalmers bibliotek