In English

En lean ökning av flödeskapacitet Kapacitetsökning på produktionsflöde hos IMI Hydronic Engineering med hänsyn till principer inom Lean produktion

Petra Forsmark ; Nathalie Josefsson
Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2015. 69 s.
[Examensarbete på grundnivå]

E2015:030, Att skapa tillförlitliga, effektiva och flexibla produktionssystem är en utmaning som många tillverkande företag har framför sig för att bibehålla konkurrenskraft i dagens samhälle. IMI Hydronic Engineering är ett av de företag som tillämpar idéer och verktyg inom Lean produktion för att möta de hårdnande krav som ställs. På fabriken i Ljung tillverkas sex olika varianter av produkten TA-Compact-P som ses ha stor potential på marknaden och förhoppningarna är en ökad efterfrågan i framtiden. Det anses därmed nödvändigt att skapa en mer flödeseffektiv och flexibel produktion av TA-Compact-P. Den här studien syftar till att möjliggöra så att TA-Compact-P i framtiden skall kunna produceras i en ökad volym med 230 % av dagens efterfråga. Samtidigt skall det redogöras för hur produktionsflödet för TA-Compact-P kan bli mer flexibelt och flödeseffektivt. För att uppfylla studiens syfte besvaras följande frågeställningar i rapporten; Hur ser produktionen ut i dagsläget och vilken kapacitet har flödet? I fabriken i Ljung gjuts, bearbetas och monteras TA-Compact-P innan den levereras till kund. En förståelse för det befintliga flödet skapades genom att ta fram en värdeflödesanalys av nuvarande tillstånd med hjälp av observationer och intervjuer. Den tillgängliga kapaciteten beräknades vara olika för respektive process i flödet för TA-Compact-P. Processen med lägst kapacitet symboliserar flödets kapacitet och är i dagsläget inte högre än vad efterfrågan kräver. Vilka problemområden gällande kapacitetsbrist kan identifieras hos produktionsflödet för TA-Compact-P? Med de resurser som företaget har idag klarar ingen av processerna i flödet att försörja en produktionsökning med 230 % av efterfrågan. Företaget har redan planerat för en utökning av resurser och efter att dessa inkluderas i beräkningarna är det avsyningen, monteringslinen och paketeringen som inte klarar produktionsökningen. De orsaker som identifierats till kapacitetsbristerna är: för lite planerad tid och en obalanserad monteringsline. Vilka brister i produktionsflödet kan identifieras utifrån Lean produktion synvinkel när det gäller effektivitet och flexibilitet? Utifrån studier av Ohno’s sju slöserier kunde samtliga slöserier som hindrar ett effektivt och flexibelt flöde identifieras i produktionen för TA-Compact-P. Det togs fram att huvudorsakerna till att det förekommer slöseri är att produktionen är ett tryckande system och inte är styrd av kundefterfrågan, en maskin måste bearbeta samma produkt två gånger, produkten tillverkas i stora partier och defekter på produkterna upptäcks sent i flödet. Vilka är de huvudsakliga åtgärderna som måste vidtas för att klara de framtida förutsättningarna? De åtgärdsförslag som togs fram var att öka till 3-skift för några processer, balansera monteringslinen, flytta avsyningen tidigare i flödet, nyttja överkapacitet till fler omställningar i processerna för att minska partistorlekar samt tillämpa dragande system med produktionsstart efter kundens efterfråga. Åtgärderna för slöseri togs fram med hjälp av Liker’s principer och checklistan med åtta förbättringspunkter. Studiens slutsatser är att en kombination av kapacitetsökning och Lean produktion är tvetydigt. För en lean ökning av kapacitet krävs det att hela tiden ha Lean produktion i åtanke då risken finns att kapacitetsökningen i sin tur motarbetar ett effektivt och flexibelt flöde.

Nyckelord: Produktionsökning, Flödeseffektivitet, Flödesflexibilitet, Värdeflödesanalys, Slöseri, Kapacitetsberäkning, Nettokapacitet, Lean produktion



Publikationen registrerades 2015-06-26. Den ändrades senast 2015-11-02

CPL ID: 218974

Detta är en tjänst från Chalmers bibliotek