In English

Okonventionell beräkning

Elias Hakuni ; László Sall Vesselényi ; Viktor Blomqvist ; Zoran Konkoli
Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2015. 30 s.
[Examensarbete för kandidatexamen]

Detta litteraturbaserade arbete avser att ge en introduktion till fältet okonventionell beräkning. Okonventionell beräkning är ett begrepp och forskningsfält i gränslandet mellan matematik, datavetenskap, informationsteknik, filosofi och naturvetenskap. För arbetets syfte behöver det konventionella beräkningsgreppet först redogöras för. Konventionell beräkning kan ses som bestånde av två grenar: Dels en gren som utgörs av konventionella beräknare, den moderna digitala datorn; dels en som utgörs av konventionella beräkningsmodeller, turingmaskinen och Church-Turings hypotes. Turingmaskinen, utvecklad av Alan Turing på 1930-talet, är en formalisering av algoritmer. Church-Turings hypotes hävdar helt enkelt att turingmaskinen, och alla modeller ekvivalenta med densamma, kan beräkna alla funktioner som är beräkningsbara av en människa med penna och papper följandes en algoritm. Bakgrunden till dessa två resultat är den stora frågan: ”Vad går att beräkna?” Bryggan från konventionell beräkning till okonventionell beräkning är en breddning av beräkningsgreppet: en process som övergår från ett ursprungstillstånd till ett sluttillstånd. Med denna bredare definition öppnas ett större fält av beräkningar, beräknare och beräkningsmodeller än vad som ryms inom den rådande konventioner. Denna definition innefattar inte längre bara beteendet hos en digital dator eller en människa med papper och penna utan potentiellt allt från kvantfysiska fenomen och kemiska reaktioner till betraktelsen av en sten över tid och universums samlade företeelser. Implicit eller explicit är denna breda definition central för okonventionell beräkning, och viktiga frågor blir därför: ”Vad kan beräkna?”; ”Vilka kriterier behövs för en beräknare?”; och en återkoppling till den konventionella frågan: ”Vad kan beräknas?” Introduktionen av okonventionell beräkning slutförs genom exempel på tre olika okonventionella beräknare och beräkningsmodeller: Artificella neuronnät, kvantberäknare och reaktions-diffusionsberäknare. Beräknarnas och beräkningsmodellernas egenskaper, svagheter och eventuella användnings- och tillämpningsområden presenteras, såväl som hur de anses vara okonventionella.

Nyckelord: Konventionell beräkning, Church-Turings hypotes, Turingmaskinen, okonventionell beräkning, kvantfysiska fenomen och kemiska reaktioner, Vad kan beräkna? Vad kan beräknas?



Publikationen registrerades 2015-06-22. Den ändrades senast 2015-06-22

CPL ID: 218631

Detta är en tjänst från Chalmers bibliotek