In English

Hata Slumpen. När bör miljön undersökas på grund av en sjukdomsanhopning?

Malin Boström ; Sara Emanuelsson ; Linus Eriksson ; Johan Wiebe
Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2012. 48 s.
[Examensarbete för kandidatexamen]

Egendomliga sammanträffanden kan vara viktiga att notera och uppmärksamma om man vill upptäcka miljöproblem. En ovanligt stor ansamling av sjukdomar inom ett litet område eller inom en liten grupp kan ge anledning till oro i omgivningen. Målet med det här projektet var att med statistiska metoder undersöka hur osannolika sådana ansamlingar är och om det går att avfärda dem som slumpmässiga händelser eller inte, samt att konstruera modeller vars syfte är att identifiera hälsofarliga miljöer. Endast icke smittsamma sjukdomar har studerats i detta projekt och de formler som har konstruerats bygger framför allt på Bayes sats. I de beräkningar som gjorts har det antagits att antalet sjukdomsfall är binomialfördelade. För att kunna beräkna risken för en skadlig miljöfaktor givet ett antal sjuka behövs en a priori skattning för sannolikheten att denna miljöfaktor finns och kunskap om hur mycket den höjer risken för sjukdom. Dessa värden är såklart osäkra, särskilt om det är okänt vilken miljöfaktor det skulle kunna röra sig om. Det kan få till följd att den beräknade risken innehåller allt för stor osäkerhet för att användas i praktiken. Det är alltså inte alls säkert att det är ekonomiskt lönsamt att utföra sådana beräkningar, vilket leder till slutsatsen att bästa sättet att upptäcka riskfyllda miljöer är att genomföra en undersökning om det finns en oro bland allmänheten.



Publikationen registrerades 2012-06-05. Den ändrades senast 2012-09-05

CPL ID: 158544

Detta är en tjänst från Chalmers bibliotek